Idag är det Mary som har huvudrollen

Mary har inte gjort så mycket väsen av sig tidigare i dagboken. Det är mest storasyskonen som tar all plats, och det är ingen som riktigt bryr sig om henne. Så är det väl för de flesta småsyskon. Något som både Hillevi och Sara nog kan skriva under på.

Men idag är det Mary som spelar förstafiolen i vårt stall. Hon har den äran att skymta förbi på en bild i tidningen Ridsports fikareportage som inleder del 2, och så fort jag har avslutat detta inlägget skall jag anmäla henne till sommarpremieringen. Anmälan går nämligen ut i morgon.

I år är det så dumt att premieringarna är samtidigt som Falsterbotävlingarna, och i fjol fick jag en resa dit i födelsedagspresent av Inger och Karin. Så det har varit tveksamt om Mary skulle kunna vara med, och premieringen är ju ett utmärkt motivation till att ta tag i lite lydnadsträning av unghästarna. Men  Anna Olofsson så snäll att hon  tar ledigt från jobbet för att visa vår ponny. Jag förstår inte riktigt hur jag skall kunna gottgöra henne. Jag får nog börja med att göra iordning bilderna jag tog på Cumaro för ett bra tag sedan. Men först anmäla Mary var det./Annika

 

 

 

RidponnyNytt, minigris och Karin

Skandal! Inget inlägg på en hel vecka. Annika är i Portugal på bröllop och Hillevi säger att hon inte vet hur man loggar in (läs ”hon har mycket kring sig och hinner inte”). Så därför känner jag mig åter igen manad.

Undrar vad som gick snett i lagtävlingen på Årsta Runsten just nu? Ser i Equipe att ”vår” Fix Victoria inte alls var med på noterna. Har sagt det förut och gör det igen. Hon är en prinsessa på ärtan, den fyrbenta Vickan.

Känns som att jag snabbt behöver glida över till något roligare. Vädret till exempel. Ni skulle se vår Wille nu, han glänser som koppar i solen. Ett arv från mormorsmor Tessie (e Count Cristo OX) fast hennes kopparfärg gick i en ännu mörkare ton än Willes.

I veckan som gick kom RidponnyNytt med årets RP-hingstar – i senaste laget, måhända. Skulle tro att uppfödare som betäcker i år har valt hingst redan. Hos oss har aktiemajoriteten beslutat att vi väntar till nästa år. Och då är det min tur att välja. Jag har lusläst råden till stoägarna och hingstlistan flera gånger med påföljd att jag blivit ännu osäkrare. Kanske lika bra att satsa på ett beprövat kort.

Visst, det är roligt när det går bra för ens avkommor på tävlingsbanan men viktigare är att ponnyerna har det bra i vardagen.  Funderar ibland på hur Mette Marit (e Juno Rory) har det, ponnyn som vi sålde till Norge. Gogglade på namnet (och ponny så klart, har inget behov av att läsa allt som skrivs om norska kronprinsessan.) Hittade till förra ägarens blogg, där hon skriver att hon saknar sin Mette oändligt mycket (Hedvig har stor häst nu). Men inga news från nästa ägare. Visserligen dök det upp ett ridläger med en Mette Marit men hoppet släcktes snabbt - någon minigris har vi aldrig exporterat till Norge.

Under min spaning efter ponnyer med prinsessnamn halkade jag  in på en svensk damtidnings hemsida. En av gästerna på prinsessan Estelles dop i tisdags var Karin Mattson Wejber, Svenska Riksidrottsförbundets ordförande. En snygg och smart tjej som med sitt förflutna i Ridsportförbundets styrelse ger vår sport massor av god PR. Av tidningen fick Karin en eloge för sin smakfulla klänning och klädsamma frisyr – hästsvans så klart.

Nu när detta skrivs pågår Elitloppet på Solvalla. Har utan framgång försökt nå vår hovslagare både på telefon och mejl i veckan. Det förvånar mig inte. Elitloppet är årets stora happening för travfolk alla kategorier.  Men i morgon ringer jag – tidigt. Wille behöver nya skor./AINA

En sån rolig dag!

I täten springer Mary på betessläppet

Betessläpp med fika – det är en god tradition. Upp i ottan för att baka frukostfrallor. Precis klar när Annika och SA hade lastat Fix Mary – en lätt match än så länge.Tidigt på plats i hagen i Hunnestad. Två äldre välgödda fjordston, internerade på ett magert skogsbete i närheten, glodde avundsjukt på när vår tvååring hetsåt av det gröna, saftiga gräset i väntan på kompisarna. Tänk er själva! Knapra knäckebröd medan bordsgrannen festar loss på en smarrig räkmacka. Vem har sagt att livet är rättvist.

Att släppa ihop tre tvåårsston är ganska odramatiskt jämfört med ett hingstsläpp. Några rundor med sträckta halsar – se vad fina vi är – det var allt. Vår ridponny  Mary blev  snabbt vän med Wilja och Wiolet från Tomac´s nf-stuteri. Vi tvåbenta, Torsten, Margita, Karl-Anders, Annika och jag, njöt av den soliga fikastunden.

Hemma igen, en koll på klockan och tanken slog mig. Dags för Vickans start på dressyrtävlingarna i Mantorp. In, kickade igång datorn och Equipe.com. ”På banan Ebba Widell och Fix Victoria” – nästan lika spännande som att stå och titta på. En överlägsen seger och ännu en  blågul rosett till ”vår” ponny på Drottningholm. Kanske ville Victoria hylla namnens lilla dotter inför dopet på tisdag. Får se om det kan bli en Fix Estelle om några år.

På samma tävling, några timmar senare, kompletterade Stephanie Linde och Tequila Star fredagens seger med en gul rosett i kürklassen – ett utmärkt avstamp inför küren i Falsterbo som ekipaget kvalade till nu i helgen. Skickade en hälsning på Facebook till Steffi och Tequila från stallkompisen. Winston har semestrat hemma i vår hage under meetinget i Mantorp.

Som extra grädde på moset vann Falbygdens hästsportförening andra omgången i Gotha cup. Behöver jag tala om att i laget red Ebba Silberg/Kulltorps Dahlia. Det gick inte att ta fel på glädjen i Ebbas röst när hon ringde för att berätta för mormor. Den första blågula rosetten, en lagseger - det är stort det. Även i Lätt D+./AINA

Länk till LA för ungponnyer( Ebba Widell/Fix Victoria)

Länkt till lagreusltaten i Gotha cup( Ebba Silberg/Kulltorps Dahlia)

Länk till FEI Ind. mästerskapsprogram med kval till küren i Falsterbo.

Falbygdens ridklubb vann andra omgången i Gotha cup

Hingstvisning i en hast.

Claudius

Idag var det hingstvisning ute hos Maria Winberg. Stuteri MW och Stuteri Phem hade gjort gemensamt slag i saken. Jag jobbade men smet ifrån en liten stund när det var  paus i  SM-deltävlingen för sidvagnsmotorcross som hölls på Annbergsbanan. Inte för att jag hann se så mycket hingstar, men det var bättre än att stå i en grusgrop i snålblåsten och frysa.

När jag kom ut till ridhuset på stuteri MW möttes jag i dörren av snyggingen Elphins Roquefort. Skit också tänkte jag. Sedan kom  Veronas Gerswin  in. Då gick humöret ner lite till. Inte för att det är något fel på honom, han är en kanonponny. Men den krabaten har man ju hunnit se ett antal gånger, och många av hans avkommor med för den delen.  Charmige Gerwinoch Sofie gjorde en fin riduppvisning där han showade på.

Men min tur ut till Väröbacka var inte förgäves. Efter Commodus Arden, visades Claudius  från Stuteri Phem . Claudius är den första svenskfödda ridponnyhingst som blivit godkänd premiehingst i Tyskland, och det tycker jag att den tyska premieringsnämnden gjorde rätt i (och även den svenska med för den delen.) Claudius var en riktig goding.

Sen var det dags för mig att skynda tillbaka till sidvagnsmotorcrossen som fö vanns av Henrik Söderberg med burkslaven Tim Gustavsson från Varberg. Aina som också var på plats kanske kan fylla på här med lite iaktagelser från visningen./Annika.

Jessica Haström Veronas Gerswin RP136 Nordhalland, mars 2012

Slagning???

Annika serverar nyheter i dagboken. Jag letar fram gammal skåpmat. Häromveckan kom ett mejl från Hillevi ”Ambra har haft kolik.” Ambra är det lilla, snälla russtoet, som Hillevi köpte från Gotland för några år sedan som läromästare först till Ebba och nu till Sara. Skrev snabbt ett svarsmejl, där jag konstaterade. ”Då har du inte fått sova många timmar i natt.” Tydligen grep veterinären in på ett tidigt stadium för Hillevi svarade att Ambra fick lugnande medicin och ”slagning”, därefter promenad varje timme.

”Slagning?” Oj, i min vilda fantasi såg jag hur de piskade igång den gamla ponnyn. I färskt minne hade jag Bops kolikanfall före jul, då jag gick varv efter varv med henne i hagen, hur jag tvingade henne över utslängda grenar för att hon skulle lyfta ordentligt på benen. Och mycket riktigt, motionen gjorde nytta.Till sist släppte hon några efterlängtade bajsbollar och anfallet klingade av så sakteliga. 

Alltså. Bop, vår stora halvblodsmärr ville helst lägga sig, men jag behövde inte ta till spö för att hon skulle röra på sig. Så därför tyckte jag att det här med slagning verkade vara en lite väl drastisk metod för att häva kolik. I synnerhet när det fanns en veterinär med i bilden. Slängde iväg ett nytt mejl. ”Slagning?????”

”Slangning” skulle det vara. Så klart!/AINA

Winston och Stephanie

Här kommer en film från Winstons debut på en vanlig ponnytävling. Klassen är LA:1, och i sadeln sitter duktiga Stephanie Linde. Ni kan läsa mer om tävlingen några inlägg längre ner här på dagboken./Annika

Wille på stranden

Wille är  duktig nere på stranden.Han kliver snällt ner i vattnet och hittar inte på nåt bus. Men är ändå med på noterna.

Gul som solen

Efter en hel lördag med ponnyer, dressyr med Winston på Hermanstorps anläggning och treårstest på Himledalen, skulle söndagen ägnas åt trädgårdsarbete. Trodde jag. Vad blev det? Jo, mycket häckat framför datorn och lite hackat i landen. Var tvungen att fördjupa mig i Bella Tamms härstamning. Bellas dotter treåriga B la Diva e B Capriole RP 160,uppfödd av Kicki Linnell och visad av dottern Frida, belönades med dubbla utmärkelser. Finns inget som jag går igång på lika mycket som när en gammal och undervärderad pensionär som Bella Tamm får till en fullträff. Hade under fm  korrespondens med Charley Johansson, Stall Pooh, som äger både la Diva och hennes mamma. Hon berättade att Bella Tamm är hennes brorsdotter Matildas ögonsten.

Därefter dags att SMS.a Hillevi. Jag ville veta hur det gick för Ebba och Dahlia i Mellerud. Gul rosett i första hoppklassen, Lätt D+. Härligt. Att det inte gick lika bra för laget från Falköping gjorde inte så mycket. Om två veckor tar de revansch på hemmaplan.

Nästa pärs vid datorn inföll under sen eftermiddag, då Ebba Widell och Fix Victoria i Sjövillans div 1-lag  startade. Vickan var med på noterna även denna helg trots ett svårare program. Ekipaget låg på individuell placering ända tills en av de sista starterna, då en lagkompis knuffade ner dem ett hack under strecket. Samtidigt fick laget en skjuts uppåt till tredje plats. Så denna söndag blev det gula rosetter till både Ebba Widell och Ebba Silberg.  Kolla den charmiga hästen på Melleruds RK:s logga. En barnteckning, trodde Ebba. Jag tycker att hästen påminner lite om en skulptur av konstnären Johannes Nielsen, som Hannells Dressage har beställt till sin nya anläggning i Glommen.

En sak till. Bäst i lagtävlingen i Sundby var en kär bekant – RP Valdo 150, vår Willes pappa som fått en ny ryttare. Ett stort grattis till Magdalena Swahn, Valdos ägare.

Nu är det dags att servera våra hästar en sen supé./AINA.

Wow Winston!

Winston har nu gjort sin första tävlingsstart i ponnyklass, och ett nytt kapitel har börjat för hans del. Numera sitter duktiga Stephanie Linde i sadeln. För de som inte känner till Stephanie sedan tidigare kan vi berätta att hon sedan ett halvår tillbaka är bosatt i Torestorp, och tävlar sin egna D-ponny Tequila Star med framgång på nationell nivå. Stephanie är årets Agriastipendiat bland ponnyryttarna, och i vår har hon blivit uttagen till ponnylandslagets observationstrupp.

Ponnytävlingsdebuten gick fint för Winston och Stephanie. Efter bara några veckor tillsammans tog ekipaget tog två andraplaceringar. Bäst gick det i LA:1 där de fick fina 69,2%, och belönades av Anne Persson med en 9:a för en skänkelvikning som var helt magisk.

Nu håller vi tummarna för att det som ser så lovande ut kommer att utvecklas som planerat, och att Stephanie når sitt mål att kunna delta med Winston i SM nästa år.

Samtidigt tackar vi Winstons tidigare ryttare. Först Karin Eliasson, och sedan Frida Linnell. Utan deras tålamod hade knappast en inte helt lättriden Winston blivit utbildad till att äntligen kunna vara med och starta i vanliga ponnyklasser.

Svalor, grönt gräs och gröna äpplen

När jag kom hem i måndags kväll efter att ha firat Valborgsmäss tillsammans med grannar skulle jag släppa in hästarna. Vad ser jag i stallet om inte en kär bevingad sommargäst. Nästa dag hade fler anlänt. Svalorna kom ovanligt tidigt i år.

Varje sommar föds flera nya svalkullar i vårt stall. Föräldrarna tackar för gästfriheten med att hålla rent från flugor. Problemet är att vårt läckande stalltak är i akut behov av omläggning. Snickare är vidtalad men arbetet kommer att medföra störningar i svalornas sommarboende. Kanske lika bra att redan nu informera om att det finns en tom ladugård där de ostört kan bygga bon.

Med svalorna kom värmen. Vinterns stormar har gjort illa vid stängslet kring gräshagen. I går kväll lockade  Annika ut sambon på en promenad i det gröna medförande en hink med utrustning för att laga stängsel. Min insats bestod i att bjuda på äppelpaj med vaniljsås till kvällskaffet. Jag vet…. Äppelpaj lagas på svensk frukt som plockats en tidig höstmorgon. Nu är det maj. Saften från en halv citron, kanel och brunt rörsocker gör dock underverk även med gröna importäpplen.

Halv åtta i morse kom Annika och släppte ut hästarna i gräshagen. Jag, som normalt brukar mocka vid den här tiden på dagen, sitter vid datorn och skriver i dagboken. Genom fönstret ser jag tre hästar med nosen i backen. Grönt, färskt gräs  -  efterlängtat.

Passa på och njut medan det fina vädret varar! Jag cyklar iväg och köper fisk i affären nere vid hamnen. Trots att jag har bott här större delen av mitt liv förundras jag över havet, dessa vattenmassor i ständig rörelse. Ofta en mäktig och dramatisk syn men idag förväntar jag mig  en nästan vindstilla vattenspegel. /AINA

Blågult på Drottningholm

Valborgsmässoafton. Blågula flaggor hälsar våren välkommen över hela Sverige. På Drottningholms slott finns dubbel anledning att fira. Kungen fyller år.

Vi firar Fix Viktoria, som bor i stallet på Drottningholm. I lördags fixade hon en blågul rosett från LA-klassen i en regional ponnydressyr på Segersta. Det var inte vilken seger som helst, drygt 73 procent. Bra kämpat Ebba Widell. Efter en (vad vi tror) motig vinter våras det för Vickan./AINA

Maria hittade ut

Efter att ha mockat tre boxar och öst upp en kärra skit från hagen igår var det dags för belöningen; en stund framför datorn med FB och Tidningen Ridsports webbsida. Bom stopp, utslängd från nätet och omvärlden. Samma sak hände i måndags. Överbelastning på grund av rättegången i Oslo, det är min gissning. Surt!

Vad annat roligt en vardagsförmiddag? Det fick bli en mugg värmekaffe vid köksbordet. I fönstret låg Hemmets Journal. Mig ovetande hade det landat en ny laddning veckotidningar från svägerskan. Hann bara öppna tidningen och jag ramlade på ett reportage om Maria som blev blind efter en hästspark - offret för olyckan i Åstorp 2005. Märkligt. Kvällen innan var jag på konferens med Hallandsdistriktet istället för Inger, som är ordförande i Jonstaka Ridklubb.  En punkt på programmet rörde säkerhetsfrågor och då kom Åstorpsfallet på tal. Konstigt, sa någon, att man inte hör något nu om hur det gick.

Maria var alltså mamman, som lycklig över dotterns seger i en hopptävling, tog sig ut i ryttargången via en dörr från sekretariatet. Hon hann sträcka upp tummen i luften. Sedan small det. Sparken tog mycket illa. Det var ovisst om Maria skulle överleva. Tre månader senare vaknade hon på sjukhuset. Hon undrade varför ingen tände ljuset tills hon insåg att hon var blind. Ögonen opererades bort och ersattes med proteser. Men hon bestämde sig för att överleva. Efter en lång rehabilitering har hon hittat, inte tillbaka, utan ett nytt liv. Hon bad om den skilsmässa, som låg i luften redan före olyckan. Nu lever hon ihop med en ny kärlek, en man som blev blind efter en bilolycka. Efter en lång process med ridklubben fick hon skadestånd.

-Jag är inte bitter, sa Maria till tidningens reporter. Det som bereder henne störst sorg är att barnen och hennes egna föräldrar fick utstå så mycket tråkigheter i samband med olyckan.

Självfallet var det många fler, inte minst i den arrangerande ridklubben, som tog illa vid sig av olyckan i Åstorp.  Efteråt hamnade försäkringsfrågorna i fokus. Som medlem i en ridklubb omfattas du av ett kollektivt försäkringsskydd. Men publiken? Efter olyckan tecknade Hallands ridsportdistrikt en försäkring som gäller om någon i publiken skadas på en tävling arrangerad av någon av distriktets klubbar. Samtidigt skärptes säkerheten. Publiken avgränsades från ryttare och hästar. På varje tävling ska finnas en säkerhetsansvarig funktionär.

I höst bjuder distriktet in till en ny säkerhetsträff, där arrangörer som specialiserat sig på säkerhet medverkar. Hoppas att klubbarna skickar dit sina säkerhetsansvariga, även de som har gått  tidigare utbildningar. Det har hänt en del nytt på säkerhetsfronten och det skadar aldrig att friska upp gamla kunskaper./AINA.

CK och Livet

För några veckor sedan mellanlandade CK Pettersson i Varberg på sin väg från Florida till Lövsta. Då passade jag och Kristina Rehn från Livets gång på HN att träffa henne hemma i Lindberg. Idag kan ni som  har tidningen läsa om CK, och ni som inte läser HN på pappret kan hitta Kritinas artikel på HN:s webb/Annika

Härlig säsongsstart

Det var inte utan att vi i Varberg var lite nervösa inför Ebba och Dahlias säsongspremiär på hoppbanan. Avslutningen före jul var inte så kul. Då var Dahlia var olydig och sprang vid sidan om hindren.

Så idag när det kom ett mms från Mölltorp kunde vi andas ut. Dahlia hade varit felfri i 60 cm och gick dubbelnolla i 65 cm. Dessutom hann de hoppa färdigt innan regnet kom. Så det var ett glatt gäng som styrde kosan tillbaka mot Broddetorp, och framåt kvällen styr jag och Aina mot Göteborg, och nya äventyr./Annika

PS och för kalenderbitarna här är resultaten DS

00000- GLAD PÅSK- 00000

Nu snöar det inte längre på vår hemsidan. Men jag tror att det snöar i verkligheten hos dem som gnydde mest på detta faktum. Glad Påsk hälsar vi från Varberg  med denna bilden från tidigare i veckan när Nathalie och Wille var nere på  en premiaärtur på stranden. /Annika