Är det normalt?

Härmed utnämner jag mig själv till helgens vinnare. Jag städade badrummet. Grundligt. Plockade fram en gammal tandborste och gjorde ren plastskenan under mellanväggen till duschen. Torkade skåpluckorna i köket.

Städivern var mitt tappra försök att på distans ge Ebba och Sara tur i helgens lagtävling. Tror ni det hjälpte? Njae. Såväl ryttare som Fridolf och Winston gjorde sitt bästa men LA-domaren snålade med poängen. I en lagtävling där ryttarna tävlar i två olika klasser blir det väldigt fel om inte domarna är någorlunda samkörda, det vill säga om LB-domaren håller sig till den gängse skalan medan LA-domaren ligger i snitt fem till tio procent lägre.

Bortsett från besvikelsen över halvbra resultat i de två sista tävlingarna har Sara och Fridolt haft en enastående säsong. Vem kunde tro att de från förra sommarens enstaka LC-seger skulle utvecklas till ett stabilt LA-ekipage. Samma för Ebba. Först en strålande försäsong med Mary och i höst ett DM-brons med Winston. Och det viktigaste av allt, glädjen över att denna hyperkänsliga ponny fungerar under ryttare igen.

För egen del tänker jag plocka fram min gamla käpphäst igen. Sommartid året om. I söndags var det dags att gå över till det som kallas normaltid. Att från den ena dagen till den andra släcka lampan på himlen en timme tidigare.  Det är inte normalt. I varje fall inte för oss som sysslar med hästar. Det är stöld, stöld av dagsljus. /Aina.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s