Ju mer vi är tillsammans

Estelle kommer gärna fram till staketet för att bli klappad.

Blir vi gladare om vi är mer tillsammans? Jag är inte säker på det. På kalas med allsångshäfte på bordet kanske men inte i relationen mor och dotter.

Bonnie råkade ut för en skada i höstas. Sedan dess har hon och Estelle gått i var sin hage. För ett par veckor växlade vädret mellan snö, regn och frost. Bonnies hage förvandlades till en isbana. Vi hade inget annat val än att stänga av Estelles hage och släppa samman mor och dotter där.  Om de blev glada? Njae. Bonnie är en dominant mamma som styr och ställer över sin vuxna dotter. Bästa och mesta maten ska mor ha. Estelle får snällt flytta på sig när Bonnie jagar runt bland höhögarna.

Nu ska jag berätta vad som gör mig glad. Blå himmel och sol. Den senaste veckan har bjudit på flera dagar med önskeväder. Isen i hagarna smälte. Estelle fick tillgång till hela sin långsträckta hage och utlopp för unghästens  spring i benen. Treåringen är extremt sällskaplig och efter galopprundan  sprang hon till staketet för att kolla vem som gick på cykelbanan. (Det var jag.)  Bonnie njöt av solen i ett varmt hörn i trädgårdshagen. Och i rabatten vid stallet blommar snödropparna. Ni behöver inte påminna mig. Jag vet att  det är vinter än, men vi går mot ljusare tider. Redan nu dröjer sig dagsljuset kvar till klockan sex på kvällen./Aina

På förmiddagen rensade jag bort gamla torkade stänglar av citronmeliss som omgav snödropparna, och på eftermiddagen hade hunnit komma med i ett dagboksinlägg av Aina.

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s